Leende

I flera veckor har jag försökt få lille Albert att le mot mig eller skratta. Men inte då. Varken åt mig eller sin far har han velat skänka ngt smile. Men idag när vi, jag och A, var hos "tant B" la han av värsta leendet till henne. Snacka om att hon blev nöjd...Nu hoppas jag att Albert fortsätter att smile. Hans far skulle behöva det ikväll då IFK inte blev svenska mästare.