Nu har jag fått nog av sjukdommar! Albert har varit hemma hela veckan och vi har delat på VABningen. Inte nog med att Albert varit dålig så har inte min förkylning gett med sig. Hostar o rosslar o snorar. På torsdagen var vi t VC med Albert, hade lite högt CRP men ingen fara så det blev ingen penillin utan lite hostmedicin. Igår var det min tur att gå till läkaren. Hostar så mycket på nätterna så att jag inte kan sova och när jag väl somnat får Albert en hostattack eller så börjar min älskade make snarka.(något han inte gjort tidigare) Så sömnbristen är total! Läkaren sa att det lät inte bra i nedre delen av lungorna(början på lunginflam) så jag fick pencellin och hostmedicin samt att jag inte skall tala för jag är så hes. O hur lätt är detta? Att vara tyst? Lättast för mig igår vara att säga till P att han skulle gå iväg till sina scoutvänner för att umgås lite efter Badkarsrallyt. Så då slapp jag pratat under hela kvällen. Det skär verkligen i halsen när jag skall prata, måste ta i så det står härliga till. Men har klarat att vara ganska tyst idag och imorgon skalll jag arbeta och Albert till förskolan. Det behöver han verkligen. Träffa de andra barnen och slippa mor o far en stund. Bara han nu inte kommer hem med ngt nytt virus innan jag blivit bra. Hoppas bara att jag kan prata i morgon.
Våra Iphones får vi inte ha i fred. Albert är jätteduktig att öppna dem och gå in på olika appar. Det är även roligt att "prata" i telefonen.
En dag blev det väldigt tyst i Alberts rum, så jag smög dit för att se att han inte gjorde ngt tokigt. Förutom att han dragit fram alla sina leksaker satt han under IKEA kassen och tände och släckte en ficklampa. Han satt så en långstund och sen kom han ut till mig med kassen fortfarande över huvudet lekandes spöke. Han är riktig rolig och påhittig kille när han vill.
När vi idag gick hem efter ett möte på Albert nya förskola(from ht) satte han sig ner i skogen och vägrade komma. Jag såg på avstånd hur han satt och plockade med ngt. Det visade sig att det var ett myrbo han satt sig vid och det var myror han satt och plockade med. Spännande med så små grejer som rör sig. Lite roligt att titta på honom när han försökte fånga myran som klättrade på armen. Han verkade tycka att de rörde sig för snabbt på honom. Men verkade samtidigt inte bry sig så himla mycket. Jag fick bära honom därifrån annars hade han nog suttit kvar än.
